Definitioner av IA
Här kommer mina samlade definitioner av informationsarkitektur. Kan vara bra att samla på ett ställe även om det är lite mycket text.
Definitioner
------------
IA:
The art and science of organizing information to help people effectively fulfill
their information needs. Information architecture involves investigation, analysis,
design and implementation. Top-down and bottom-up are the two main approaches to
developing information architectures; these approaches inform each other and are
often developed simultaneously.
[ACIA - Argus Center for Information Architecture, Kate Hagedorn]
Top-down IA (ny webbplats) "big":
The process of developing an information architecture based on an understanding
of the context of the content and the user needs. This involves determining
the scope of the site and the creation of blueprints and mockups detailing
the grouping and labeling of content areas.
[ACIA - Argus Center for Information Architecture, Kate Hagedorn]
IA:
Information architecture involves the design of organization, labeling, navigation
and searching systems to help people find and manage information more successfully.
Louis Rosenfeld/Peter Morville
Bottom-up IA (re-design) "little":
The process of developing an information architecture based on an understanding
of the content and the tools used to leverage that content (e.g. search, indexes).
This involves the creation of building blocks, the databases to contain them and
the procedures for their maintenance.
[ACIA - Argus Center for Information Architecture, Kate Hagedorn]
IA:
IA involves the design of organization and navigation systems to help people
find and manage information more successfully.
WebWord
IA:
The blueprint of the site upon which all other aspects are built - form, function,
metaphor, navigation and interface, interaction and visual design. IA is the science
of figuring out what you want your site to do and then constructing a blueprint
before you dive in and put the thing together.
HotWired
IA:
IA is a combination of organizing a site's content into categories and creating an
interface to support those categories.
Cnet, Shel Kiman
IA:
An information architecture is like the plan for a website, similar to the
architect's drawing. The information architect's job is to define the nature and
scope of an information service or website before the first HTML tag is committed
to disk.
Stephen's Web, Stephen Downes
IA:
...which I define as the process of structuring and organizing information so that
it is easier for users to find and for owners to maintain.
Louis Rosenfeld
IA:
Systems design is a multidimensional process that requires a new kind of project
manager - the information architect - who has the knowledge and experience to
develop information structures that account for the multiple levels and layers of
interaction among humans, machines, and the physical environment.
Cohill, 1991 Info Architecture and the Design process
IA:
1. The combination of organization, labeling, and navigation schemes within
an information system.
2. The structural design of an information space to facilitate task completion
and intuitive access to content.
3. The art and science of structuring and classifying web sites and intranets
to help people find and manage information.
4. An emerging discipline and community of practice focused on bringing principles
of design and architecture to the digital landscape.
Peter Morville and Louis Rosenfeld, Isbjörnsboken II
IA & Customer experience (CE):
Customer experience is founded on empathy with and understanding of the customer.
Information architecture, on the other hand, is based on an understanding of
information.
Mark Hurst, goodexperience.com
IA:
While definition of IA is at best fuzzy, ranging from the narrow view that it
is a Web-specific profession, to the dismissive view of it as just another
name for library science, it is clear to me at least, that the IA label
excites many people. while I accept IA as a concept and even a meaningful
description of a design process, I need more convincing that any one person
could be described accurately as an information architect.
Andrew Dillon, asis.org
IA:
For us, information architecture is designing information that people understand
and use to make their business more successful.
Mark Johnson, TUB.com
IA:
Information architect's aim to organize web-page content (text, graphics and
shopping carts) into definable categories that can be supported by intuitive
navigation system.
Ivan, Klariti.com
IA:
Information architecture is the practice of designing the infrastructure of a
Web site, specifically the navigation.
Aaron West, iboost.com, iBoost journal
IA:
Information architecture is primarily about the design of information environments
and the management of an information environment design.
Earl Morrogh, boxesandarrows.com
Postat av Caroline den 16 april - 14:03 | Arkivänk | Kommentarer (0)
Ämne: Terminologi
Site maps
Jag har under ganska lång tid samlat på mig länkar till olika typer av grafiska site maps (vad det nu kan heta på svenska - wepplatsöversikter?). De har ju inte med själva utvecklingen av en webbplats struktur att göra, men den visar på strukturen, när (och om) den väl finns.
Så jag tänkte att jag lägger dom i Barken.
Annals of Internal Medicine
Babylon.com
Beclawat Manufacturing Inc.
Bonnier Affärsinformation AB
NCBI Databases
Inxight
Mares
Presens
Rexam
Scala
Mindjet - en gammal bekant!
Landstingsförbundet
Which? Online
Stockholms universitetsbibliotek
Postat av den 09 april - 13:09 | Arkivänk | Kommentarer (4)
Ämne: Format:webbplats
Post It-lappar och kabinväskor
Efter ett förslag från Carina har jag köpt in boken "The Inmates Are Running The Asylum" (med undertiteln: Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity"). Det är lite av en klassiker på området interaktionsdesign/användbarhet (även om den kom 1999). Författaren Alan Cooper menar att teknikerna/programmerarna/ingenjörerna ("de intagna") är de som i hög grad har fått styra hur våra "datorprogram" ser ut och fungerar, istället för att utgå ifrån behoven hos de som faktiskt ska använda verktygen. Anyhow, Alan Cooper har en massa förslag för hur designprocessen skulle kunna förbättras så att användaren i högre grad blandas i hur verktygen utformas. Bland annat är han en stor förespråkare av att använda sig av personas (eller personae som det eventuellt heter, enligt boken).
Syftet med "personas" (roller, masker?) är att konkretisera vem det är som ska använda ens programvara, istället för att tala om en idealisk användare som ska få representera alla tänkbara användare ("The Elastic User"). Han menar att man har mycket större chans att lyckas med sin produkt om man utformar den för en användare än om man har en bred användargrupp att tillfredsställa. Långt citat:
The broader a target you aim for, the more certainty you have of missing the bull's eye. If you want to achieve a product satsifcation level of 50 %, you cannot do it by making a large population 50 % happy with your product. You can only accomplish it by singling out 50 % of the people, and striving to make them 100 % happy. It goes farther than that. You can create an even bigger success by targeting 10 % of your market and working to make them 100 % ecstatic. It might seem counter-intuitive, but designing for a single user is the most effective way to satisfy a broad population.
Han exempliferar med kabinväskan (såna där små med hjul) som ursprungligen designades för flygvärdinnor men som nu alla har; eller Post It-lappen som ingenjören Art Fry hittade på för att hålla fast bokmärkena bland sina notpapper när han sjön i kyrkokören.
Har inte kommit så mycket längre. Boken verkar bra, hur som helst. Tar med den till morgondagens (dagens) möte om någon annan är intresserad.
Postat av Erik Stattin den 09 april - 00:15 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Användbarhet
Web ReDesign
Web ReDesign - Workflow that Works av Kelly Goto och Emily Cotler.
Jag har läst valda delar av boken Web Redesign, och här kommer nu en sammanfattning av framförallt kapitlet om strukturering av webbplatser.
Boken har en webb-kompis på www.web-redesign.com. Där finns tex nedladdningsbara verktyg, typ checklistor och sådant.
Boken definierar processen att re-designa en webbplats genom fem faser: Definiera projektet, utveckla webbplatsens struktur, visuell design + test, produktion samt lansering.
Jag har läst kapitel två: Developing site structure (s 88-114).
Men jag tänkte börja med att redovisa de tio tipsen för lyckad re-design som man hittar redan på sidorna 12-13 i boken:
1. Think before you act.
2. Identify redesign issues and goals.
3. Analyze your competition.
4. Involve your current audience.
5. Design for users, not investors.
6. Bring in your engineer early.
7. Believe in usability testing.
8. Understand content delivery reality.
9. Set clear expectations.
10. Think long term; focus on short term.
Först lite allmänt. Författarna skriver att boken är en metodguide, som går bra att modifiera efter egna behov. Jag kan inte låta bli att lyfta fram ett citat från avsnittet How to use this book: "Maybe you are a sprawling university system in which every department is using a different branding..." (s 4).
När man ska bygga om en webbplats är det viktigt att utvärdera vad som fungerar och inte fungerar med den gamla. Detta kan man göra genom att ta reda på vad telefonsamtal till eventuella call-centers handlar om och vilka frågor som inkommer per mail. Vad frågar användarna om? Vad verkar vara svårt? Det är också väldigt givande att göra användartester. Observera användarna och lär!
Själva processen består av fem faser, som beskrivs kortfattat på sid 18-19.
Fas två är alltså utveckling av webbplatsens struktur. En kort genomgång av just fas två finns på sid 25-27.
Jag tänkte nu komma till sammanfattningen av kapitlet om webbplatsstrukturering (sid 87-114 inkl case study).
Webbplats-strukturering kan ses ur tre perspektiv; innehållsperspektivet, webbplatsperspektivet och sidperspektivet.
Hela introduktionen till kapitlet propagerar för informationsdesign över huvud taget.
Utgå från målgruppen: Vad behöver de? Vad har de för ärende?
På sid 89 finns också en definition av begreppet informationsarkitektur.
En metod att börja med när man strukturerar en webbplats är sk chunking, gruppering. Först i grövre grupper, som sedan delas upp i finare indelning. Avslutningsvis ordnar man dem hierarkiskt.
Auditing existing content. Betyder att man går igenom allt innehåll som finns på webbplatsen sedan tidigare, på samma sätt som man (borde) går igenom garderoben. Vad ska vara kvar, vad ska fixas till, vad kan kasseras? Man kan skriva ut alla sidor och markera allt innehåll som ska vara kvar. Detta kan faktiskt kunden göra! På sid 92 finns två metoder/modeller för en sådan genomgång, och på sid 93 finns tre argument att använda "mot" kunden:
- Befintligt innehåll kan vara en del av problemet!
- Medan man går igenom innehållet organiserar det sig själv!
- Genomgången genererar leverans av material till den nya webbplatsen!
Kom ihåg att planera för tillväxt. Tänk igenom och försök förutse vilka områden som kan tänkas växa och hur.
Det är också viktigt att ge kunden deadlines. Man måste ha en översiktlig innehållsplan från kunden. Innan man har den kan man inte göra mycket alls.
Och en deppig sanning: i 99% av fallen är leveransen av innehåll försenad. Det är bara att (enligt boken)
a) acceptera
b) planera för
c) ta betalt för!
Uppmuntra kunden att dedicera någon som har till uppgift att producera innehållet tex en copywriter eller att någon inom organisationen har ansvar för att hantera, samla, skriva och leverera innehållet.
Sätt upp en innehållsleveransplan, realistisk och tydlig, för kunden att hålla.
Var också tydlig med att det ska vara slutgiltiga (eng. final) versioner som levereras. "Final means 'final' as in 'no longer subject to change without an accompanying change in schedule and/or budget'." (sid 94)
Man skiljer på primärinnehåll - det som sajten faktiskt handlar om eller försöker förklara, och sekundärinnehåll, som tex felmeddelanden och sådant, som ju faktiskt ochså måste tänkas ut, formuleras och levereras.
Att ta bort innehåll och hela grupper/områden påverkar (=kostar) också.
Nu har vi kommit till sitemapping - att försöka ge in bild av hela struktureringsprojektet utan att förlora sig i design och funktionalitet. Författarna tipsar om programmen Inspiration (som Malin C skrivit om tidigare) och Visio. Själva tycker vi ju att MindManager fungerar helt ok.
Det är en hjälp i struktureringsarbetet om man har en utarbetad standard för hur man benämner filer logiskt och konskvent. Man kan säga att det finns två typer av benämningar; numerisk och HTML. Sitemappar bör innehålla båda typerna, ex About us/about.html/1.0
Endast 1.0, 2.0, 2.1 etc blir väldigt svårtolkat
Att bygga en ram av ståltråd. Ungefär som att göra en storyboard för webbplatsen - var ska de olika elementen ligga i förhållande till varandra och användaren. Hur vill användaren helst röra sig på webbplatsen, och hur kan vi göra det så intuitivt som möjligt för användaren? Exepel på sk wireframes finns på sid 103. I Ståltrådsramen ska inget innehåll eller design finnas, bara en plan för vilken typ av innehåll och funktionalitet som ska finnas var.
Navigation Kort avsnitt om navigering. Kontentan är att dålig navigering ofta är orsaken till att en webbplats ska få ny design. Författarna definierar också fyra typer av navigation, som jag inte fixar att översätta (directed, searchable, tabbed och linear). De exemplifieras på s 106-107 med hjälp av dumpar från Banana Republic , Google, Cooking.com respektive Adam Moore Photography. Avslutningsvis påpekas att de flesta webbplatser har en navigation som är en blandning av två eller flera av dessa typer. Och en liten uppmaning: Undvik användar-svindel! Dvs användaren ska inte komma vilse i webbplatsen. Logik och möjlighet att hitta hem! Som Hans och Greta.
Benämning och etikettering Benämningarna i navigationen säger ganska mycket om tonen och hur avsändaren vill kommunicera. Och så ska man vara konsekvent, förstås!
Definition av användarnas viktigaste vägar - behöver endast konstrueras för webbplatser där användaren har en uppgift, ska fylla i ett formulär eller göra något i en viss ordning.
Användarscenarier Scenarier är situationer. Gör användaren verklig; hitta på egenskaper, familj, historia, ålder, datormognad, teknisk utrustning, skaffa ett foto. Sätt sedan din "verkliga" person i en verklig situation på webbplatsen. Vad händer? Fungerar webbplatsen för målgruppen? Är det för krångligt för användaren att lösa sin uppgift? Kommer han/hon att ge upp på vägen? (På s 111-113 finns ett exempel på ett användarscenario, som börjar såhär: "Paige spoils her dog sensless..."
Sammanfattning Eftersom detta är en amerikansk bok, finns både en kapitelsammanfattning och en checklista (s 114). Sammanfattningen radar upp vad som händer under fas två, utveckling av webbplatsens struktur. Man får svar på frågorna (metod inom parentes):
Hur ska den övergripande strukturen se ut? (sitemap)
Vad ska varje sida innehålla? (ståltrådsram)
Hur samverkar sidorna med varandra? (interaktiva ståltrådsramar)
I många re-design-projekt tror man att man kan hoppa över den här fasen, men det är inget man tjänar på i längden! Ofta börjar man med förändringar i själva utseendet av webbplatsen - men det är fel ordningsföljd.
"And that is what structuring is truly all about: content and information strategy - where and how to put information so thnat users can and will access it. Without this strategy, visual design becomes a gamble."
THE END
Postat av den 04 februari - 16:16 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Böcker
Artikelreferat
Kort referat av artikeln Effective Info Architecture av Andrew Chak (www.webtechniques.com october 2001)
Det finns tekniker för att bli en bättre informationsarkitekt, tex fiktiva karaktärer, kortsortering, papper-och-penna-test.
Definiera. Börja med att definiera webbplatsens mål och målgrupp genom att beskriva vad du vill att användarna ska göra på webbplatsen. Rangordna sedan målen. Om det känns svårt - tänk dig en budget på 1000 kr och fördela pengarna bland målen.
Användarna. Nu gäller det att förstå användarna. Ta hjälp av dem som i vanliga fall har direktkontakt med målgruppen, tex de som svarar på telefonfrågor.
Definiera dina användare ordentligt! Gå inte i fällan och bygg en webbplats för "snitt-användaren". Då passar den ingen. Definiera dina användare genom att skapa sk personas, fiktiva karaktärer. Börja med att skapa en karaktär för varje typ av användare inom målgruppen. Ge karaktärerna namn, ålder och använd gärna foton för att göre dem ännu mer levande! Personas ska också innehålla demografiska data, intressen, behov och orosmoln.
Scenarier. Scenarier ska utgå från användarens behov och uppgift och ska inte behandla detaljer i användargränssnittet.
Bottom up design. Andrew Chak tror på bottom up-ansatsen på grund av att användaren upplever webbplatsen som en massa sidor. Användraen ska inte behöva vara särskilt medveten om navigationsprinciper eller olika mallar i olika nivåer. Designers och informationsarkitekter tänker dock ofta top down och hoppas att innehåll och fuktionalitet ska falla på plats i de fina mallarna!
Ståltrådsramar. Första steget i designprocessen är att göra en sk ståltrådsram, en grov sidlayout där man kan jobba med olika innehållsdelar. Att göra en enkel ståltrådsram gör det lättare att fokusera på hur webbplatsen fungerar och inte hur den ser ut. Så snart man börjar jobba med Photoshop eller HTML är det lätt att bli distraherad av utseendet och glömma att det handlar om innehåll och funktionalitet - som i stor utsträckning påverkar användarens upplevelse av webbplatsen.
För att göra ståltrådsramar föreslår Chak tex penna&papper, Visio, Adobe Illustrator och PowerPoint. Huvudsaken är att det ska vara snabbt och lätt att ändra på ramarna. De ska heller inte se ut som "riktig design", utan bara vara väldigt enkla, rena och funktionella. Man kan tex göra dem svart/vita eller i gråskala, så blir man inte distraherad av en massa färger.
Navigationskarta. En navigationskarta är en visuell representation av hur webbplatsens sidor är länkade till varandra. Det finns just nu ingen standardiserad uppsättning tecken för att visa på kopplingen mellan sidor. Hos http://www.jjg.net/ia kan man hitta verktyg.
Utveckling av innehåll. Innehåll & arkitektur ska fungera tillsammans lika bra som form & funktion.
Webbplatsarkitektur. Att specificera webbplatsens struktur är som att designa gångarna i mataffären. Olika användare tänker och associerar olika. Man kan tänka sig att leta efter kinesiska äggnudlar både pland pasta och på hyllan för "internationell mat". Nu kommer vi till kortsorteringen. Skriv ner namnen på webbplatsens innehålls- och funktionskomponenter på små kort. Be några användare att sotera dem i grupper. Använd ca sex personer som representerar dina olika personas. På detta sätt kan man hitta olikheter i hur olika typer av användare skulle strukturera webbplatsens innehåll. Anteckna särskilt om några rubriker är oklara eller förvirrande för användarna. Be användarna förklara varför de gruppert korten som de gjort, och be dem sedan sätta en rubrik på varje grupp av kort.
Etikettering. Att bestämma rubriker eller etiketter på de olika avdelningarna inom webbplatsen är extremt viktigt och ska inte göras lättvindigt! Var inte kreawtiv när du etiketterar - namnen ska vara enkla och lätta att förstå. Användaren ska inte behöva gissa vad något innebär eller leder till. Ett enkelt sätt att testa dina etiketter är att be några användare att gissa vilket av huvudområdena som innehålller visst innehåll eller funktionalitet. Om de inte kan lista ut var det du fårgar efter ligger, be dem föreslå en etikett som de förstår.
Andrew Chak kan man nå via andrewchak@hotmail.com
Sammanfattningsvis. Gå lungt och metodiskt tillväga. Bli inte distraherad och börja tänka på annat under tiden. Definiera användarna noga och fråga dem ofta!
Postat av den 04 februari - 13:01 | Arkivänk | Kommentarer (0)
Ämne: Informationsarkitektur
Kursinspiration
Nu är väl ändå jullovet slut?!
Jag har har hittat en webbaserad kort kurs i infomationsarkitektur. Det kanske är lite överambitiöst att önska sig ett verktyg för att skapa något liknande men man kan kanske fånga upp något. Vi har ju pratat om att spränga in lite mindre övningar förutom "huvuduppgiften". Om inte annat så kan länken fungera som en liten komma-igång-igen-uppgift för oss.
Postat av Malin C den 17 januari - 09:12 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Idéer
Visio
Nu har jag återigen stött på Visio i IA-sammanhang. Senast på Interakt.nu
Det är ett verktyg för att skapa flödesscheman, grafiskt visa struktur osv. Förmodligen går det att fixa tusen andra saker eftersom det är en microsoft produkt. Jag försökte förstå det lite sådär i en handvändning, men kanske någon mer tekniskt klurig person lyckas bättre än mig.
Postat av Malin C den 29 oktober - 21:12 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Verktyg
Resultat från IA-sökning i Dialog
Resultatet från Malin Cs och Christels sökning i databasen Information Science Abstracts finns i Bark-mappen. Vi har lyft fram några gobitar värda att läsa.
Just dessa är hämtade från Bulletin of the American Society for Information Science and Technology:
Information Architecture in Library and Information Science Curricula
IA: The State of the Profession
Information Architects and Their Central Role in Content Management
If this is information architecture, I need a plumber!
Architects and Information Architects
I aug/sept numret 2000 finns ett antal intervjuer som beskriver informations arkitektens praktiska arbete.
I Think Therefore IA?
Postat av Malin C den 28 oktober - 10:56 | Arkivänk | Kommentarer (0)
Ämne: Informationsarkitektur
ASIS summit 2000
ASIS höll en konferens 2000 i informations arkitektur. Det var den jag nämde på mötet igår.
Presentationerna finns att läsa och de innehåller en hel del bra, bland annat den fina blomman som visade vilka vetenskapsområden IA ligger nära. Herrarna Morvilles och Rosenfelds presentationer finns även.
Postat av Malin C den 24 oktober - 13:45 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Kurser & konferenser
Arbetssätt
Tänkte kort beskriva hur vi jobbade med att organisera informationen i arbetet med http://www.hubin.org
Uppdragsgivarna från Hubin hade förarbetat genom att lista den information de tänkte sig att Hubin.org skulle innehålla.
Utifrån den listan tyckte vi oss kunna spåra fyramålgrupper/mottagare av informationen (Forskare, Allmänhet, Anhöriga, Patienter). Dessa fyra målgrupper sattes upp i varsin spalt bredvid listan över information. Uppdragsgivarna fick med hjälp av kryss i rätt spalt ange vilken typ av information som vände sig till vilken målgrupp. Kryss för flera målgrupper är såklart tillåtet. Det visade sig då att det gick utmärkt att bunta ihop målgrupperna Allmänhet och Anhöriga. När man klargör målgrupperna kan man också ganska lätt få fram en inbördes prioritering mellan dem.
När detta, efter ganska mycket eftertanke och diskussion, var gjort, kunde vi ganska lätt se vilken information som gällde alla målgrupper samt vilka eventuelle målgruppsgenvägar som verkade lämpliga, tex Allmänhet och anhöriga och Forskare.
Postat av den 23 oktober - 18:49 | Arkivänk | Kommentarer (0)
Ämne: Metoder