Barken

Postat av Malin C den 26 mars - 21:15 | Arkivänk
Ämne: Informationsarkitektur

Ännu en resurs

Vet inte om någon har tipsat om Infodesign tidigare men jag hittade en hel del intressant där.
Erik: vore inte en liten sökruta vara på sin plats på Barken? Det börjar bli lite mycket nu.

Postat av Malin C den 06 mars - 15:34 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Omvärld

Äntligen översatta!

Om någon är nyfiken på vad "weblog" lämpligast översätts till på svenska, så finns det nu rekommendationer från Svenska datatermgruppen:

Weblog, blog = webbjournal alt. webblogg, och i informella sammanhang blogg.

En annan sak som vi har funderat över ofta är ju hur man översätter "bread crumb trail" till begriplig svenska. "Strukturmarkörer" brukar vi säga/skriva. TNC säger: "Vi anser synlig sökväg vara en mindre kryptisk term för det här begreppet, en term som dessutom är väl så kort och koncis."

Postat av Erik Stattin den 24 februari - 18:59 | Arkivänk | Kommentarer (4)
Ämne: Terminologi

S.R. Ranganathan for dummies

Här kommer lite mer information om tanken bakom "fasetterna" här på Barken och lite om hur man ska tänka när man postar nya inlägg. Idéen är att skapa fler ingångar till de inlägg vi gör här än de ämnesingångar vi hittills skapat. Det rör sig om att beskriva det man skriver om på flera ledder eller dimensioner. Allt för att man i efterhand ska kunna göra ett snabbare urval av vad man vill läsa, underlätta "hittbarhet", helt enkelt. Följande "vyer", "dimensioner" eller "fasetter" har vi valt:

• Datum - helt enkelt när inlägget är postat, sköts ju automagiskt.


• Ämne - har vi ju redan använt (motsvaras av ett objekts "personlighet" som S.R. Ranganathan menar. Läs mer här. Kan sägas vara "primär kategori".


• Process - alltså det vi gör när vi skriver, i form av ett verb. Exempel: rekommenderar, planerar, etc. "Energi" hos Ranganathan.


• Format - i vilken form det man skriver om kommer, t.ex. en bok, en händelse ("live"), osv. "Materia" hos Ranganathan.


• Geografi - var någonstans det man skriver om utspelar sig eller kanske är publicerat. Inte alltid meningsfullt att applicera kanske. "Rum" hos Ranganathan.


• Källdatum - alltså ursprungsdatumet för det man behandlar, oftast "Detta år" antagligen, och mer sällan "För länge sedan". Ska skiljas från "Datum" alltså. Kan eventuellt uppfattas som Ranganathans "Tid"-fasett.


• Evaluering - har vi hittat på själva för att man snabbt ska kunna få upp de mest eller mindre viktiga posterna. Man får göra en egen uppskattning och mycket hamnar kanske på "Medium".

Först och främst får man gärna gå tillbaka och lägga till dessa ytterligare aspekter på de inlägg man gjort (under "Edit Entries"-->Filter options-->Välj "Author" is "ditt namn"). Lätt gjort. Så här gör man vid retro-kategorisering eller ny postning:

1. Skriv ditt inlägg som vanligt och välj en primär kategori för ditt inlägg. Det ska vara det ämne det handlar om. Ämnena finns ju i listan för kategorier och har inget prefix (som "Format:bok" t.ex.). Välj en kategori (eller skapa en ny kategori under "Categories" till vänster) och spara ditt inlägg.


2. Nu kan man välja "Assign Multiple Categories", vilket innebär att man får upp en ruta där man kan lägga till nya kategorier.


3. För över de kategorier du tycker passar för ditt inlägg. Det ska vara minst 5 kategorier du lägger till (6 tillsammans med det första "ämnet"), en från varje "fasett". Det går också bra att välja flera kategorier från samma fasett om så krävs ("dubbelklassning"). Spara dina tillägg.


4. Viktigt! Spara också själva inlägget för att de extra kategorierna ska fastna.


5. Klart!

Postat av Erik Stattin den 18 februari - 20:36 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Meta

Web ReDesign

Web ReDesign - Workflow that Works av Kelly Goto och Emily Cotler.
Jag har läst valda delar av boken Web Redesign, och här kommer nu en sammanfattning av framförallt kapitlet om strukturering av webbplatser.
Boken har en webb-kompis på www.web-redesign.com. Där finns tex nedladdningsbara verktyg, typ checklistor och sådant.

Boken definierar processen att re-designa en webbplats genom fem faser: Definiera projektet, utveckla webbplatsens struktur, visuell design + test, produktion samt lansering.
Jag har läst kapitel två: Developing site structure (s 88-114).

Men jag tänkte börja med att redovisa de tio tipsen för lyckad re-design som man hittar redan på sidorna 12-13 i boken:
1. Think before you act.
2. Identify redesign issues and goals.
3. Analyze your competition.
4. Involve your current audience.
5. Design for users, not investors.
6. Bring in your engineer early.
7. Believe in usability testing.
8. Understand content delivery reality.
9. Set clear expectations.
10. Think long term; focus on short term.

Först lite allmänt. Författarna skriver att boken är en metodguide, som går bra att modifiera efter egna behov. Jag kan inte låta bli att lyfta fram ett citat från avsnittet How to use this book: "Maybe you are a sprawling university system in which every department is using a different branding..." (s 4).
När man ska bygga om en webbplats är det viktigt att utvärdera vad som fungerar och inte fungerar med den gamla. Detta kan man göra genom att ta reda på vad telefonsamtal till eventuella call-centers handlar om och vilka frågor som inkommer per mail. Vad frågar användarna om? Vad verkar vara svårt? Det är också väldigt givande att göra användartester. Observera användarna och lär!

Själva processen består av fem faser, som beskrivs kortfattat på sid 18-19.
Fas två är alltså utveckling av webbplatsens struktur. En kort genomgång av just fas två finns på sid 25-27.

Jag tänkte nu komma till sammanfattningen av kapitlet om webbplatsstrukturering (sid 87-114 inkl case study).

Webbplats-strukturering kan ses ur tre perspektiv; innehållsperspektivet, webbplatsperspektivet och sidperspektivet.
Hela introduktionen till kapitlet propagerar för informationsdesign över huvud taget.

Utgå från målgruppen: Vad behöver de? Vad har de för ärende?

På sid 89 finns också en definition av begreppet informationsarkitektur.

En metod att börja med när man strukturerar en webbplats är sk chunking, gruppering. Först i grövre grupper, som sedan delas upp i finare indelning. Avslutningsvis ordnar man dem hierarkiskt.
Auditing existing content. Betyder att man går igenom allt innehåll som finns på webbplatsen sedan tidigare, på samma sätt som man (borde) går igenom garderoben. Vad ska vara kvar, vad ska fixas till, vad kan kasseras? Man kan skriva ut alla sidor och markera allt innehåll som ska vara kvar. Detta kan faktiskt kunden göra! På sid 92 finns två metoder/modeller för en sådan genomgång, och på sid 93 finns tre argument att använda "mot" kunden:
- Befintligt innehåll kan vara en del av problemet!
- Medan man går igenom innehållet organiserar det sig själv!
- Genomgången genererar leverans av material till den nya webbplatsen!

Kom ihåg att planera för tillväxt. Tänk igenom och försök förutse vilka områden som kan tänkas växa och hur.

Det är också viktigt att ge kunden deadlines. Man måste ha en översiktlig innehållsplan från kunden. Innan man har den kan man inte göra mycket alls.
Och en deppig sanning: i 99% av fallen är leveransen av innehåll försenad. Det är bara att (enligt boken)
a) acceptera
b) planera för
c) ta betalt för!
Uppmuntra kunden att dedicera någon som har till uppgift att producera innehållet tex en copywriter eller att någon inom organisationen har ansvar för att hantera, samla, skriva och leverera innehållet.
Sätt upp en innehållsleveransplan, realistisk och tydlig, för kunden att hålla.
Var också tydlig med att det ska vara slutgiltiga (eng. final) versioner som levereras. "Final means 'final' as in 'no longer subject to change without an accompanying change in schedule and/or budget'." (sid 94)

Man skiljer på primärinnehåll - det som sajten faktiskt handlar om eller försöker förklara, och sekundärinnehåll, som tex felmeddelanden och sådant, som ju faktiskt ochså måste tänkas ut, formuleras och levereras.

Att ta bort innehåll och hela grupper/områden påverkar (=kostar) också.

Nu har vi kommit till sitemapping - att försöka ge in bild av hela struktureringsprojektet utan att förlora sig i design och funktionalitet. Författarna tipsar om programmen Inspiration (som Malin C skrivit om tidigare) och Visio. Själva tycker vi ju att MindManager fungerar helt ok.

Det är en hjälp i struktureringsarbetet om man har en utarbetad standard för hur man benämner filer logiskt och konskvent. Man kan säga att det finns två typer av benämningar; numerisk och HTML. Sitemappar bör innehålla båda typerna, ex About us/about.html/1.0
Endast 1.0, 2.0, 2.1 etc blir väldigt svårtolkat

Att bygga en ram av ståltråd. Ungefär som att göra en storyboard för webbplatsen - var ska de olika elementen ligga i förhållande till varandra och användaren. Hur vill användaren helst röra sig på webbplatsen, och hur kan vi göra det så intuitivt som möjligt för användaren? Exepel på sk wireframes finns på sid 103. I Ståltrådsramen ska inget innehåll eller design finnas, bara en plan för vilken typ av innehåll och funktionalitet som ska finnas var.

Navigation Kort avsnitt om navigering. Kontentan är att dålig navigering ofta är orsaken till att en webbplats ska få ny design. Författarna definierar också fyra typer av navigation, som jag inte fixar att översätta (directed, searchable, tabbed och linear). De exemplifieras på s 106-107 med hjälp av dumpar från Banana Republic , Google, Cooking.com respektive Adam Moore Photography. Avslutningsvis påpekas att de flesta webbplatser har en navigation som är en blandning av två eller flera av dessa typer. Och en liten uppmaning: Undvik användar-svindel! Dvs användaren ska inte komma vilse i webbplatsen. Logik och möjlighet att hitta hem! Som Hans och Greta.

Benämning och etikettering Benämningarna i navigationen säger ganska mycket om tonen och hur avsändaren vill kommunicera. Och så ska man vara konsekvent, förstås!

Definition av användarnas viktigaste vägar - behöver endast konstrueras för webbplatser där användaren har en uppgift, ska fylla i ett formulär eller göra något i en viss ordning.

Användarscenarier Scenarier är situationer. Gör användaren verklig; hitta på egenskaper, familj, historia, ålder, datormognad, teknisk utrustning, skaffa ett foto. Sätt sedan din "verkliga" person i en verklig situation på webbplatsen. Vad händer? Fungerar webbplatsen för målgruppen? Är det för krångligt för användaren att lösa sin uppgift? Kommer han/hon att ge upp på vägen? (På s 111-113 finns ett exempel på ett användarscenario, som börjar såhär: "Paige spoils her dog sensless..."

Sammanfattning Eftersom detta är en amerikansk bok, finns både en kapitelsammanfattning och en checklista (s 114). Sammanfattningen radar upp vad som händer under fas två, utveckling av webbplatsens struktur. Man får svar på frågorna (metod inom parentes):
Hur ska den övergripande strukturen se ut? (sitemap)
Vad ska varje sida innehålla? (ståltrådsram)
Hur samverkar sidorna med varandra? (interaktiva ståltrådsramar)
I många re-design-projekt tror man att man kan hoppa över den här fasen, men det är inget man tjänar på i längden! Ofta börjar man med förändringar i själva utseendet av webbplatsen - men det är fel ordningsföljd.
"And that is what structuring is truly all about: content and information strategy - where and how to put information so thnat users can and will access it. Without this strategy, visual design becomes a gamble."

THE END

Postat av den 04 februari - 16:16 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Böcker

Bra artikelserie på gång

Är det här bra, or what? Boxes & Arrows drar igång en artikelserie om fasetterad klassificering och kontrollerade vokabulärer. Syftet är att förklara och visa hur man kan använda sig av beprövade teorier och praktiker inom biblioteks- och informationsvetenskap också inom fältet för informationsarkitektur. Den första artikeln är mest introducerande.

Postat av Erik Stattin den 10 december - 20:39 | Arkivänk
Ämne: Indexering & klassificering

Ett nytt institut för informationsarkitektur

Idag lanseras ett institut för informationsarkitektur med det lite mystiska namnet "Asilomar Institute for Information Architecture" eller AIfIA. De sammanfattar syftet med organisationen i 25 teser som nog skulle kunna utgöra grunden för en diskussion om vad vi menar med informationsarkitektur. Här är i alla fall deras definition av vad IA är:

1. The structural design of shared information environments.


2. The art and science of organizing and labeling web sites, intranets, online communities and software to support usability and findability.


3. An emerging community of practice focused on bringing principles of design and architecture to the digital landscape.

Postat av Erik Stattin den 04 november - 15:23 | Arkivänk | Kommentarer (5)
Ämne: Informationsarkitektur

En idé

... vore att ha en tidsplan för projektet. Jag har efter lite pysslande i word insett att pp var roligare och gjort en skiss. En bonus var att jag fick trixa lite med uppladdningen till Barken. Det är ju utmärkt att kunna ladda upp filer hit!
Vi får lägga till, revidera, ta bort efter hand.

Postat av Malin C den 30 oktober - 22:03 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Idéer

Massor av boktips

Christina Wodtke som skrivit boken "Information Architecture: Blueprints for the Web" har samlat ihop sina boktips för "IA-människor". Jag hittade en hel del därsom jag blev sugen att läsa. På webbplatsen har hon även sin webblogg "gleanings".

Postat av Malin C den 30 oktober - 17:55 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Böcker

Arbetssätt

Tänkte kort beskriva hur vi jobbade med att organisera informationen i arbetet med http://www.hubin.org

Uppdragsgivarna från Hubin hade förarbetat genom att lista den information de tänkte sig att Hubin.org skulle innehålla.
Utifrån den listan tyckte vi oss kunna spåra fyramålgrupper/mottagare av informationen (Forskare, Allmänhet, Anhöriga, Patienter). Dessa fyra målgrupper sattes upp i varsin spalt bredvid listan över information. Uppdragsgivarna fick med hjälp av kryss i rätt spalt ange vilken typ av information som vände sig till vilken målgrupp. Kryss för flera målgrupper är såklart tillåtet. Det visade sig då att det gick utmärkt att bunta ihop målgrupperna Allmänhet och Anhöriga. När man klargör målgrupperna kan man också ganska lätt få fram en inbördes prioritering mellan dem.
När detta, efter ganska mycket eftertanke och diskussion, var gjort, kunde vi ganska lätt se vilken information som gällde alla målgrupper samt vilka eventuelle målgruppsgenvägar som verkade lämpliga, tex Allmänhet och anhöriga och Forskare.

Postat av den 23 oktober - 18:49 | Arkivänk
Ämne: Metoder

Svar på frågan: vad är informationsarkitektur?

Jonas Söderström svarar på frågan "Vad är informationsarkitektur?" i en välskriven essä som publicerades igår. Passande nog har han med en bild på betongkasernen Huddinge sjukhus. Ibland kan ju en webbplats verkligen vara lika oblik som HS. Men fasaden mot Alfred Nobels Allé är väl inbjudande? För att inte tala om luftigheten inne på KIB Huddinge! ;-)

Gillar det här:

"Det går att göra hus som tekniskt sett är utmärkta - betongkaserner som står emot en jordbävning - men som ingen människa vill bo i. Därför låter man inte heller byggmästare designa hus på egen hand."

Postat av Erik Stattin den 22 oktober - 16:00 | Arkivänk
Ämne: Informationsarkitektur

IA kurs

Jag misstänker att ni sett att TLS ger kursen
Skriva för webben & Informationsarkitektur.
Kursens lärare är Jonas Söderholm från www.greja.com. Där förespråkas även
enkelheten på ett pedagogiskt sätt.

Postat av Malin C den 16 oktober - 22:07 | Arkivänk
Ämne: Informationsarkitektur

Isbjörnsboken, 2. uppl.

Förlaget O'Reillys böcker har alltid ett djur av något slag på omslaget och "vår" bok, "Information Architecture for the World Wide Web" har en isbjörn där (en annan känd djurbok är bibeln "Programming Perl" som oftast går under namnet "The Camel Book"). Den har ju som sagt kommit ut i en andra, mycket omarbetad, upplaga. Författarna, som ju är "före detta" bibliotekarier, har egna bra sajter: Peter Morvilles "Semantic Studios" och Lou Rosenfelds "Bloug".

Morville har lanserat begreppet "Findability" för att samla det som informationsarkitekter har till uppgift att underlätta och stödja, till skillnad från användbarhetsexpertens "Usability". "Hittbarhet" på svenska?

Rosenfeld har på senare tid skrivit om 80/20-principen (eller Pareto-principen) som t.ex. säger att 20 % av innehållet svarar för 80 % av användarnas informationsbehov; eller 80 % av användarnas navigationsbehov (browsing, sökning etc.) uppfylls av 20 % av de möjliga navigationshjälpmedel som finns (flika och en sökruta, kanske). Principen kan användas för att hitta de kritiska moment i en sajt som man måste lägga ner extra energi för att få bra. Kolla in en presentation av principen av Lou (PPT)!

Postat av Erik Stattin den 25 september - 14:16 | Arkivänk | Kommentarer (2)
Ämne: Informationsarkitektur

Rekommendationer

Jag vill rekommendera ett par saker som ni kanske känner till redan:

• Webblogg.net - en blog som sköts av Tommy Sundström (informationsarkitekt på Cross Consulting) och uppdateras nästan dagligen med länkar till allt informationsarkitektoniskt och webbmässigt. Utmärkt för omvärldsbevakning.
• Han har också skrivit en rapport åt Statskontoret som är en sorts vägledning för att skapa användbara och tillgängliga webbar åt 24-timmarsmyndigheterna. En väldigt bra översikt, faktiskt.

Postat av Erik Stattin den 18 september - 14:44 | Arkivänk | Kommentarer (1)
Ämne: Omvärld